Kallare, hårdare

En av gårdagens stora nyheter var om de nya Sfi-reglerna som kommer. En reform som å ena sidan känns cynisk och som ett ensidigt kravställande men å andra sidan en aning positivt att det hamnar fokus på Sfi. Språkundervisningen som bedrivs där måste förbättras och man måste få ett bättre samarbete med t ex arbetsförmedlingen. Att det införs ett nationellt prov för Sfi-elever tycker jag egentligen inte är värre än att införa nationella prov för nioåringar. Däremot kan ifrågasätta tidsgränsen på 3 år, det finns de som har stora svårigheter med att lära sig svenska, som kanske inte ens kan läsa och skriva på sitt hemspråk. Det måste man ta hänsyn till.

Det som dock förvånar mig med att detta var gårdagens stora inrikesnyhet var att det fanns något annat mycket anmärkningsvärt. Gömd bland andra notiser fanns små artiklar (bla i SvD) om att regeringen lägger fram ett förslag som ska möjliggöra att psykiskt sjuka döms till fängelse i stället för vård. Det som ska kunna avgöra är brottets straffvärde (om det är högt alltså), om det är frågan om ett tillfälligt psykostillstånd samt om personen själv föranlett sin psykiska sjukdom genom att ta droger. Hur kunde detta gömmas och glömmas i gårdagens nyhetsrapportering?

En sådan förändring skulle innebära att en psykisk sjuk individ ansvarar för sina handlingar om den mördar någon men inte om det handlar om kanske ett lite mindre rån. Eller att en tillfällig psykos inte räknas. Hur skrivelsen ska utformas när det gäller intag av droger ska bli intressant att se. Hur mycket och under hur lång tid ska man ha drogat för att det ska gälla?

Det här förslaget luktar populism. Unket. Det är att vika sig för den hets mot psykiskt sjuka som funnits i samhället de senaste åren, sedan tiden kring mordet på Anna Lindh. Man ska kunna mata de blodtörstiga vid de stora mediala rättsfallen, de individer som kommer i kläm verkar Beatrice Ask inte bekymra sig över.

/Sara K